tisdag 31 maj 2011

Mr Sandman


Har ni lagt märke till att det rullar bättre på greenerna? Var ni ute på klubben tidigt i måndags så kanske ni rentav såg att det låg rejält med dressand på dem. Det var Örjan och hans medhjälpare som genom intensiv dressning (och vattning) gjort en ansträngning för att, trots att det nysådda gräset ännu inte kommit sig, ge oss ett vettigt underlag att putta på.


Sand är bra. Jättebra. På en lerbana som vår kan man helt enkelt inte tillföra för mycket sand. All sand man lägger ovanpå går ner i leran när man vattnar (eller när det regnar) och förbättrar därigenom jordens sammansättning. I en perfekt värld skulle alla golfbanor vara utlagda på sandjord.


Örjan sa att han funderade på att dressa lika mycket igen på onsdag. Det tycker jag att han ska göra. Mera sand!



Lunch på Sveriges bästa golfklubb



Jan Svenonius, klubbens hårt arbetande (eller är det hårt prövade?) kassör
Lunch mer eller mindre måste man äta och då kan man ju lika gärna göra det på Sveriges bästa golfklubb, eller hur? Idag kändes det, för övrigt, som att vi har Sveriges bästa golfkrog. En utsökt mör biff med kantarellsås kändes i alla fall för mig som en nästan onödigt lyxig tisdagslunch, men ner gick den!


Monster?!
Förutom maten och den suveränt trevliga miljön så träffar man alltid trevliga människor ute på klubben. Ofta sådana som dessutom är intresserade av golf. Dessutom så händer det nästan alltid något. När jag morsat på Jan och satt mig ned för att tjöta litet med Leif medan jag väntade på att bli serverad fick jag syn på något läskigt, stort och möjligen livsfarligt som satt på insidan av en fönsterruta, obehagligt nära Leif.




Till min besvikelse visade det sig inte vara något farligare eller mer spännande än en alldeles vanlig, 5-6 cm lång, bålgeting. Inget att hetsa upp sig över eller ens vara orolig för.Härom året hade vi en bålgetingkoloni i eken vid tolvans green. det var litet häftigt. Kanske är de tillbaka?


Herbert Schöpfl, golfare och modeorakel
En annan som åkt ut till klubben för att äta lunch var min vän Herbert, numera inte bara golfare utan även skodesigner och modeorakel. Han hade nämligen, vilket man tydligen kan göra, låtit tillverka ett par golfskor i en alldeles egen kombination av material och färger och dessa underbara skodon hade nu levererats till shopen.


Dagen till ära hade Herbert vässat sin klädsel från topp (extra stilpoäng för kepsen!) till tå och han ställde utan krus upp och poserade inför kameran. Titta och njut!


Herbert anförtrodde mig (och nu lägger jag alltså ut det på nätet) att han sett bilder av sig själv från de tid då han spelat golf i cargo pants (sådana där byxor med stora utanpåfickor på byxbenen) och andra vederstyggligheter. Nu vill han gå i bräschen för en uppryckning vad gäller hur vi klär oss på klubben. 








"I mina gyllene skor..."
Själv tycker jag att Herbert hade lyckats väl med sin uppryckning. Om den avsätter några spår i den övriga medlemskåren återstår att se. Kanske kan han snart sätta även "trendsättare" på sitt visitkort? Skorna gav mig klara jimenezvibbar. Kanske Herbert skulle ta och runda av sin outfit med en robusto eller kanske rentav en corona?


OBS! Spelaren på bilden kan vara extrautrustad.









måndag 30 maj 2011

Särspelsdramatik!




















































Vill man inte sitta och dega framför TV:n och de sega viasatsändningarna från PGA-touren så går det alldeles utmärkt att uppleva äkta golfdramatik live på Sveriges bästa golfklubb. Måndagkvällar är ett hett tips för då brukar klubbens olika representationslag tävla mot varandra i en intern matchserie. På bilderna ovan kan ni se upplösningen - i särspel - av foursomematchen mellan juniorelitlaget och H65-laget. Malte (mannen i röd piké och slipover) avgjorde till gubbarnas fördel genom att sätta en svettig sexmetersputt hårt i bakkant.

Tävla!

Tävla ska man göra om man spelar golf. Golf är ju ett spel och blir skäligen ointressant om man inte bekymrar sig det minsta om resultatet. Därför håller så gott som alla rda på hur många slag de slår på varje hål och de flesta verkar skriva ner sina resultat på ett scorekort även om de spelar sk sällskapsronder. De som säger att de inte tävlar har därför fel. vad de menar är att de inte ställer upp i arrangerade tävlingar. Det är synd, för de skulle säkert ha roligare om de gjorde det åtmionstone någon gång då och då. Att få (eller tvingas) spela golf under tävlingsmässiga former tillsammans med andra spelare än sin/sina stadiga golfpartner/s är både roligt och utvecklande.


De av oss som gillar att tävla (och inte behöver jobba på fredag) kan se fram mot en femdagars ledighet med fyra tävlingstillfällen på Sveriges bästa golfklubb. Inte illa!


Det hela börjar på torsdag med den traditionella "stortävlingen" För Ros Skull* som det närmast är ett måste att delta i. Överskottet går ju till förbättringar som ska göra Sverigens bästa klubb ännu bättre och vem vill inte bidra till det?


Den som nödvändigt måste jobba på fredagen missar lyckligtvis ingen tävling men på lördagen spelas den första omgången i vad jag själv tycker är en av de häftigaste tävlingar vi har på klubben, nämligen Plängpokalen**. Foursome match är det roligaste man kan ägna sig åt på en golfbana och det tävlas alldeles för sällan i just den spelformen. För att inte tala om hur försummad den är när det handlar om sällskapsspel. Tänk om foursome match var det självklara förstahandsalternativet när fyrbollarna matas ut lör- och söndagförmiddagar. Då skulle vi antagligen ha rondtider betydligt närmare tre än fyra timmar och folk skulle ha mycket roligare.


På söndagen spelas klubbkval i UNT-Masters*** och på nationaldagen vår traditionella flaggtävling Nationalen****. Vi som gillar svenska flaggor får då vårt lystmäte eftersom det är just små svenska flaggor (i papper) som används.


* För Ros Skull är en tävling kom till som styrelsens tävling, dvs det var styrelsen som anordnade den och även raggade priser. Ett tag var prisborden rätt dignande vilket var uppskattat av vissa. Det stora poängen var (och är) emellertid att överskottet av tävlingen varje år går till ett särskilt, av styrelsen bestämt, ändamål som gör vår anläggning bättre. Därför brukar det vara möjligt att betala en högre startavgift än den man måste erlägga. Om man så vill.


** Plängpokalen har sitt man efter fastighetsbeteckningen Pläng 1:1 (som utgör en del av den mark på viklen golfbanan ligger. Pläng är, har jag förstått, ett gammalt torpnamn (precis som Pitan och Sved). Tävlingen kom till för att dels popularisera den fina spelformen foursome match (som innebär matchspel i tvåmannalag där de båda spealrna imlaget slår växelvis på samma boll) och dels för att få fler medlemmar att lära sig uppskatta alla de 27 hål vi har på Sveriges bästa golfklubb. Från början (och enligt statutera) spelades därför alla matcher över 27 hår, dvs man spelade först 18-hålsbanan och därefter (möjligen efter en fika) 9-hålsbanan. Av oklara skäl har detta senare frångåtts och spelas de inledande omgångarna (i strid med de ursprungliga intentionerna) på 18-hålsbanan enbart. Det tycker jag är synd, men en rolig tävling är det lik förbaskat och Kjell Gustavsson ska ha all heder av att han håller i den! 


*** UNT-Masters är ett i raden av stora handicaptävlingar med attraktiva priser och finalspel på lockande destinationer. Den här tävlingen är ett sk klubbkval (och sköts av klubben) men själva huvudtävlingen, i vilket kvalet ingår, har en extern arrangör.


**** Flaggtävling är en variant av slagtävling som innebär att man spelar tills slagen tar slut. Får man, exempelvis, 22 handicapslag så har man dessa plus banans par, dvs 94 slag, att göra av med. När man slagit 94 slag har man spelat färdigt (och då sätter man ner sin flagga där bollen ligger eller, om den ligger på en green strax utanför greenen med uppgift om avståndet till hålet). Den som lyckas komma längst med sina slag vinner vilket normalt innebär att segraren lyckas påbörja ett andra varv. Tävlingen instiftades när det var klart att nationaldagen skulle komma att bli en helgdag och spelas varje år på just nationaldagen. varför den kallas Nationalen är ingen som lyckats klura ut men jag har hört några intressanta teorier.

Det är mycket nu!

Lena droppar redan som ett tourproffs

Det var mycket lättare att skriva den här bloggen för några månader sedan då det enda man behövde hålla reda på var om det spelades någon VinterTourdeltävling och medlemsträningen. Nu händer det så förtvivlat mycket att man blir alldeles snurrig. Att bevaka och referera allt är en omöjligt uppgift. Bara den här helgen så var det ju stor damtävling på lördagen (Ladies Invitation) och Eckerö Linjens tävling på söndagen. Dessutom har det varit knatteträning och en massa annat. Jag nöjer mig med att referera den lilla bit av verkligheten i Sveriges bästa golfklubb jag själv har koll på. Som faddergolfen.


Mattias har hittat ett intressant läge


Nu verkar vi ha nått någon slags balans mellan antalet medverkande faddrar och antalet deltagande nybörjare. Gunilla och jag hade jättetrevligt med Lena och Mattias. En kul grej med att vara fadder är att man förstår hur oerhört svårt det här spelet är. Alla problem nybörjarna har och alla missar de gör har man ju själv haft och gjort men, på något oförklarligt sätt, har man lyckats  få ganska bra ordning på spelet. Att gå några hål med absoluta nybörjare är en bra motvikt mot att titta på tourtävlingar på TV och bra mycket bättre för självkänslan.


Fick litet Tin Cup-vibbar när jag såg Leif Modin samla upp bollar i motljuset

Krögaren hade öppet längst idag

söndag 29 maj 2011

Statistik

När jag nyss kollade statistiken så fann jag att den här månaden så har (hittills) den här bloggen, för första gången, genererat fler sk sidvisningar än retrogolfbloggen. Kul och samtidigt aningen nedslående. Att många är intresserade av vad som händer i Sveriges bästa golfklubb är naturligtvis jätt bra men fler borde upptäcka hur kul det faktiskt är att spela med riktiga klubbor. Fast i förrgår sa Björn, när jag stötte ihop med honom vid övningsgreenen, att han hade ett fint gammalt set. Vore kul om han tog fram och visade det. Eller spelade med det.


I eftermiddag är det faddergolf (kl 15.00, om du vill vara med) och jag tror att jag ska spela med något gammalt då. 

Leva farligt


Att bli träffad av en boll är en av de (relativt få) skaderiskerna inom golfen. Det kan göra ont att få en boll på sig och det kan även vara farligt. I sällsynta fall kan man förlora synen på ett öga eller till och med dö. Därför måste man som golfare alltid vara uppmärksam. Uppmärksam på hur man slår men också på vad som händer runt omkring en när man själv inte slår.


Klubbor är farligare än bollar och det är betydligt farligare att stå och vifta med en klubba när andra är i närheten eller att komma nära någon som håller på och provsvinga eller slå. Annars är nog blixten det som är farligast på en golfbana. Därför spelar man aldrig i åska.


Vanligast är att man skadar sig när man halkar och faller. Det är sällan man ådarar sig några livshotande skador när man halkar omkull men det krävs inte mycket otur för att man ska stuka eller bryta någonting så att golfsäsongen är spolierad och för många av oss är det illa nog.




Mellan femtonde hålets green och sextonde hålets tee har klubben satt upp ett skyddsnät, uppenbarligen för att folk som står under eken inte ska träffas av bollar. För mig är det något oklart om det är sneda utslag från femtonde tee eller klackade utslag från sextonde tee nätet ska avvärja. Står man på rätt sida så fungerar det antagligen men har man, vilket ju är problemet, blivit stående under eken därför att det står ett parti på sextonde tee hamnar man i en slags korseld och då skulle jag i alla fall stå så att jag slapp träffas av en sned drive från sextonde tee (eftersom jag inte skulle ha någon chans att ducka för en sådan om olyckan var framme och då jag litar på att den som slår ett toksnett utslag från femton ropar "FORE!".


Någon perfekt lösning är alltså (enligt min uppfattning) inte nätet. Dessutom är det, liksom alla liknande anordningar, fult. Fick jag bestämma så skulle man istället dra en stig upp i skogen bakom femtonde green och bort till sextonde tee.




Området kring femtonde hålets green är det farligaste på banan. Den förmodligen största faran är långa och hookade utslag från fjortonde tee som ofta landar i närheten av greenen. Precis där man ofta gåt och letar i gräset om man pullat sitt utslag från femtonde tee. Jag har också varit med om att utslag från artonde (!) tee landat på femtons green. Det går inte att bygga bort alla dessa faror. Det bästa skyddet är uppmärksamhet och att man verkligen ropar (inte viskar!) "FORE!" när man är sned.


En ruggig sak upptäckte jag under gårdagens banvandring. Någon (förhoppningsvis ingen av klubbens anställda) hade placerat två soffor så att de stod framför teekloten på artonde tee. En rikoschett från gjutjärnsfundamentet skulle kunna knocka en spelare innan han hunnit svinga färdigt. Fullkomligt huvudlöst att ställa sådana saker i skottlinjen. Överhuvudtaget tycker jag att flyttbara bänkar/soffor är ett problem eftersom spelare flyttar runt dem hej vilt. Ibland står sofforna på själva teeytan. Man vill inte gärna tro att det är golfare som gör sådant.


Sedan tycker jag att det är en aning kul att man är så säkerhetsorienterad att man bygger nät samtidigt som man har spikförbud. Den enskilt mest effektiva skadeförebyggande åtgärden vore att tillåta - eller påbjuda - riktiga spikar när det här halt ute. Talesättet om mygg och kameler kommer osökt för mig.



lördag 28 maj 2011

Platser kvar!


































Den 2 juni kl 12.00 går anmälningstiden till Plängpokalen ut. Lördagen den 4 juni börjar tävlingen. Just nu är 17 lag anmälda (och det brukar finnas plats för 32). 


Missa inte årets häftigaste tävling! Foursome match är så mycket golf det kan bli och har du inte spelat det så har du inte bara missat något. Då har du inte spelat golf. I vart fall inte golf när det är som mest spännande och roligt. 


Snacka ihop dig med någon av dina golfkompisar och anmäl er! Redan ser startfältet ut som ett getingbo men det får gärna bli ett större getingbo. Det lär, för övrigt, arta sig till ett riktigt getingår i år.



Två upp för Martin


Martin är nu två upp i vår pågående prestigekamp i samband med de banvandringar vi gör i samband med nybörjarutbildningen. Vi håller nämligen, i det tysta (tills nu), på med en liten kupp. Vi lär nämligen de nya golfarna att spelarna golf på rätt sätt, dvs att spela match, snarare än att hålla på och nöta med poängbogey och scorekort. Får vi bara några decennier på oss så kan vi nog åstadkomma någon slags paradigmskifte inom den svenska golfen.






Himla kul är det att få träffa så många nya, entusiastiska, golfare. Vill du också träffa dem så är det bara att ställa upp som fadder. I morgon kl 15.00, till exempel. Det är bara att ta med klubborna och komma! Passar inte just den tiden så kan du kontakta Gunilla Karlsson (eller säga till i receptionen) och anmäla ditt intresse.


Martin verkar, förresten, vara en mycket bra instruktör. Det har jag hört från flera håll (och inte bara från nybörjare) men jag tänker inte skriva det här. Då kanske han blir mallig. Det räcker (och blir över) att han lyckats tvåla till mig två gånger på raken i match.


Jag ser fram emot nästa banvandring.

Shoot out-kingen, igen


Visst. Det är imponerande att vinna VinterTourens avslutande shoot out-tävling två år i rad. Det förtjänar respekt. Men så j*vla märkvärdigt är det väl ändå inte? Tror att det börjat stiga Kingen litet åt huvudet. Tror att det börjar bli dags att ta ner honom på jorden igen. För hans egen skull, om inte annat. I Plängpokalen, till exempel...

fredag 27 maj 2011

Ställ upp som fadder!


I kväll var det faddergolf igen. Gunilla, Herbert och jag spealde nio hål med Leo, Sally och Matthias. Leo är knatte, Sally hund och Matthias vanlig nybörjare. Det var trevligt. Myggen gjorde att man tyckte att regnet var helt OK.


Nu  ar det i och för sig inte fler nybörjare än att vi kunde hantera situationen men Gunilla tyckte ändå att fler medlemmar kunde ställa upp som faddrar. Jag håller med. 

Allvarligt talat


I går morse spelade jag några hål tillsammans med en gammal golfkompis som nu - efter att under några hektiska år som småbarsförälder och med ett krävande arbete mer eller mindre ha tappat kontakten med sporten - hittat tillbaka. När vi kom till sexan stirrade han upp på den lilla bergknallen till vänster och sa, med oförställd förvåning: "Vad är det där?". Jag såg att han pekade på det gömsle som vildsvinsjägarna byggde för en fem-sex (?) år sedan och som, såvitt jag vet, därefter inte använts. "Krögarn säljer glass där" svarade jag men förklarade sedan vad det var för något.


Allvarligt talat, vackert är det inte. Behövs verkligen den där plywoodkuren eller kan vi riva den? OM den överhuvudtaget används så kan det inte vara ofta och den förefaller vara ganska lätt att lyfta upp på ett flak och köra bort till Sved. Sedan kan man ju, om så skulle vara, sätta ut den igen om behov uppkommer men det vore skönt att slippa se eländet varje gång man är ute. Det gör liksom ingenting för att höja banan rent estetiskt (och fyller heller ingen funktion som gör att det måste stå där).

torsdag 26 maj 2011

Lagom långt

Den här tabeller var så intressant så jag kopierar den rakt av (och hoppas att jänkarna inte stämmer pikéskjortan av mig). För egentligen så är det självklart. Hur lång banan bör vara för att man ska tycka att det är kul att spela beror ju mer på hur långt man slår än på vilket kön man har (eller hur gammal man är), eller hur? Slår man sina drives cirka 180 meter (vilket är ungefär vad många herrar som tror att de slår en bit över 200 meter slår om man verkligen mäter) så bör (enligt USGA) banan vara runt 4.750 meter lång. Driver man bollen160 meter (vilket de flesta damer inte gör) skulle en totallängd om 4.000 meter vara lagom. Ni kan ju räkna själva. Måtten är i yards och om ni multiplicerar med 0,9 så får ni dem i meter (åtminstone på ett ungefär).


Någonting har hänt


Rubriken till det här inlägget har jag snott från en roman av Joseph Heller. Jag tyckte att den passade bra. Fast lika gärna hade jag kunnat skriva "Bravo!" eller "Starkt jobbat!" eller något annat liknande. För någonting har hänt. Det syns alldeles tydligt. Och bra är det. Och starkt jobbat, av någon/några.


Plötsligt har nämligen klubben två fyllda sposortavlor, en massa skyltar på parkeringen och dessutom skyltar här och där ute på banan. Nu är det inte så att jag gillar skyltar, särskilt inte på golfbanan, men det är glädjande att Sveriges bästa golfklubb tydligen nu har betydligt fler sponsorer än tidigare.



onsdag 25 maj 2011

+300%!

När vi körde den första av säsongens fadderronder var deltagandet - från nybörjarnas, inte från faddrarnas, håll - rätt lågt och jag hoppades på en liten ökning. Enligt vad Tommy berättade för mig idag så kom det 300% fler nybörjare i söndags då den andra fadderronden genomfördes. Snacka om ökning!


På fredag kväll är det dags igen och då tänker jag vara med. Sådan här dramatik vill man ju inte missa.

Tråkigt!

Den medlemsträning som Leif Modin anordnade på rangen (efter samma modell med drop-in osv som vi körde i vintras på Golfpunkten, överlevde bara två (2) veckor. Det kom helt enkelt alldeles för litet folk (typ nästan inga alls). Jag snackade litet med Leif om detta och det är möjligt att det, trots allt, framöver blir någon form av träning men att det då blir med föranmälan och att man måste binda sig (eller åtminstone betala) för ett visst antal gånger.


Vi får se. Blir det något så kommer jag att skriva om det här.

Flamma stolt!


Jag blir glad när jag ser den svenska flaggan, särskilt om jag ser den mot en vacker sommarhimmel. Som nu på lunchen, till exempel, men när jag tittade närmare så såg jag att den var betänkligt fransig i ena hörnet. Det såg ju inte så bra ut. Dags att bränna den flaggan, tänkte jag, och att skaffa en ny.


När jag tuggat i mig krögarens lasagne tittade jag upp igen och då såg jag vad jag antar är förklaringen till flaggans sorgliga skick. Det fransiga hörnet satt nämligen då fast i en av den i fjol (av en arborist) beskurna ekens grenar och händer det av och till så blir det naturligtvis ett avsevärt slitage på flaggduken. Kanske blev tuktningen en ren föryngringskur för det gamla trädet så att kronan nu är mer vidlyftig än den var förr? Eller så tog man inte ut för flaggan när man skar? Vad vet jag om sådant men en ny flagga och antingen att man flyttar stången eller skär i grenverket så att flaggan har fritt spelrum är mitt förslag. För en svensk flagga ska vi naturligtvis ha. Man blir ju glad av att se den!



tisdag 24 maj 2011

Här händer det saker!


Greenerna, framförallt på artonhålsbanan, är fortfarande koppärriga efter snömögelangrepp och jag har hört att flera medlemmar börjar bli oroliga. Var inte det! Till midsommar kommer allt att vara bra. Vi har haft några år med alldeles osedvanligt flyt och onormalt bra greener redan i säsongsstarten men i år har övervintringen varit avsevärt mycket tuffare. Vår banchef, Örjan, och hans medhjälpare har dock situationen under kontroll och gör allt som kan göras för att greenerna ska bli så bra som vi vill ha dem. Ge dem bara litet tid.




På bilderna ser ni, förutom Örjan och Dala, en kombinerad så- och luftningsmaskin som vi fått låna av Hallstaviks GK. Tack!




Med hjälp av den håller grabbarna nu på att stödså med en snabbetablerande grässort - kärrgröe - som fungerar bra ihop med det vitgröe som våra greener består av. 


Kärrgröet gror på sju dygn (och under gynnsamma förhållanden kan man se det grönska redan efter tre). Åtminstone påstod Örjan det. Så ni som oroat er kan sluta med det nu och istället börja oroa er för er puttning, för snart är det skarpt läge på greenerna!


Maskinen såg förresten ganska intressant ut och man bör nog akta sig väldigt noga för att hamna under den...







Upprop!

Nu vet jag att jag behöver ett tiotal funktionärer till Nordea Masters (ni vet, den där lilla tävlingen som spelas på Bro Hof 21-24/7) och jag behöver anmäla dessa senast den 1/7. Ni som är intresserade kan väl höra av er? Mitt mobilnummer är 070-531 0003.

måndag 23 maj 2011

En regelkväll

Bibi, Gunilla och Leif

Den tredje och avslutande regelträffen jag höll (i handicap- och utbildningskommitténs regi) samlade tre deltagare. Litet oväntat, faktiskt, då uppslutningen var god de två tidigare träffarna och då den tredje (åtminstone enligt min egen uppfattning) var den mest intressanta. De tre medlemmar som trotsade det något kyliga och mycket blåsiga majvädret verkade i alla fall nöjda.


Något oväntat kom H35-laget när vi stod på ettans tee och jag trodde först att de tänkte spela några hål. Istället visade det sig att de kom enkom för att fråga om en situation som inträffat på fyrans green.


En som jag inte kommer på vad han heter, Tony, Per och Ulf


Situationen var att Tony och Uffe puttade samtidigt. Egentligen så var det Uffes tur att spela eftersom han låg längst från hål (och utanför själva greenen) men Tony, som just slagit sin första putt, hade tydligen sagt att han tänkte putta färdigt, något som Uffe inte hörde. Jag har inte gjort något fel, sa Tony.


Spelordningen kan man läsa om i regel 10 som säger att det är den spelare vars boll ligger längst bort från hålet som är i tur att spela. En enkel och klar regel. Att Tony i och för sig bröt mot den genom att slå sin andra putt trots att hans boll då låg närmare hål än vad Uffes boll gjorde råder det inget tvivel om. Å andra sidan så är det vanligt, särskilt i sällskapsspel, att man gör precis så som Tony gjorde. I slagspel är detta inget egentligt problem eftersom regel  10-2 c säger att det inte utgår någon plikt om man spelar i fel ordning (och att bollen därefter ska spelas som den ligger). I matchspel kan motspelaren välja att återkalla det slag som gjorts i fel ordning och hade det varit fråga om en match och Tony sänkt sin putt så hade alltså Uffe varit i sin fulla rätt att  kräva att Tony skulle återplacera bollen och sedan slå putten igen (sedan det blivit Tonys tur att spela). Detta följer av regel 10-1 c.


Eftersom situationen inträffade på en green finns det anledning att också titta på vad regel 16 (som handlar just om greenen) har att säga. Av regel 16-1 f framgår att man inte får slå en boll när en annan boll är i rörelse efter ett slag på greenen. Att göra så är det plikt på. Förlust av hålet om man spelar match respektive två slag om det handlar om slagspel såvida inte det var ens tur att spela. Här blir det litet knepigt. Slog Tony och Uffe exakt samtidigt var ju inte Uffes boll i rörelse när Tony slog sitt slag. Om Uffes boll var eller inte var i rörelse när Tony slog sin putt är en fråga om fakta. Går det inte att avgöra vem av dem som slog först så får man (anser jag) utgå från att de slog samtidigt och då klarar sig Tony. Nu göra han det i alla fall eftersom Uffes boll, även om man skulle kunna fastställa att den var i rörelse (efter hans slag) när Tony slog sin putt eftersom Uffes boll ju låg en liten bit utanför greenen när han slog på den.


Det finns mer att säga om den här situationen men då blir det här ett alldeles för långt inlägg. Tony gjorde i och för sig fel men han kom undan med det och kanske var det just det han menade när han sa att han inte gjort något fel? I så fall är det bara att konstatera att han verkar ha järnkoll på det här med regler för själv var jag tvungen att titta i regelboken...

söndag 22 maj 2011

Roslagsvår - en sista lägesrapport


Nu är det så mycket grönt (till och med ekarna har fått blad), så många fågelungar och så mycket mygg att det väl får anses vara sommar överallt utom på greenerna. Men ta det lugnt! De kommer!




Allt kommer till den som har tid att vänta säger att gammalt talesätt. Nuförtiden har folk svårt för det där med att vänta. Omedelbar behovstillfredsställelse är vad som gäller. För bara ett decennium sedan hade vår artonhålsbana antagligen - i bästa fall, efter den vinter som varit - öppnat den här helgen och då hade vi nog tyckt att den var i ett, för årstiden, ypperligt skick. Och det är den!

onsdag 18 maj 2011

Golfbiblioteket i spikskobaren invigt!

Minns ni det här inlägget? Nu är biblioteket, eller i vart fall en blygsam början till det, på plats.




I söndags körde jag ut en kasse böcker och fixade till en skylt. Sedan annekterade jag den lilla hyllan i spikskobaren som mest innehöll en massa bråte. Då kom Leif Modin med en massa årsböcker som vi också ställde in i hyllan och så kom Sarah och bringade ordning i det hela. 




Så nu är det bara att ta en bok, sätta sig i soffan eller en fåtölj och läsa. Vill någon skänka ytterligare golfböcker så är det i princip bara att ställa in dem i hyllan.

måndag 16 maj 2011

Medlemsträning

Den inomhusträning på Golfpunkten för medlemmarna i Sveriges bästa golfklubb vi anordnade i vintras var (tycker åtminstone vi i handicap- och utbildsningskommittén) något av en succé. Det  verkade de flesta som var med också tycka och framförallt så tyckte vår pro - Leif Modin - att det hela var väldigt lyckat. Så lyckat att han bestämde sig för att återuppta medlemsträningen när utomhussäsongen väl börjat. Det har den nu och det har också medlemsträningen. Redan förra veckan, faktiskt.


Så på tisdagar, kl 18.00, är det träning på rangen/övningsfältet. Ni ser var det är. Ingen föranmälan. En femtiolapp per gång.


Häng på!

söndag 15 maj 2011

Välkommen till Roslagen!

Välkommen till Roslagen var namnet på den scrambletävling som spelades idag. Tanken var, om jag förstått saken rätt, att nya medlemmar i klubben skulle hälsas välkomna, får litet information, träffa varandra och andra medlemmar och så spela en liten tävling. Allt detta ska ha framgått av mail som tydligen skickats till mig men jag har haft så mycket på jobbet de sista veckorna att det är rätt många mail jag inte läst (eftersom jag ju måste hinna spela golf och blogga också).


Vädret var som vanligt näst intill perfekt för golfspel. Ett lätt regn gjorde att bollen inte flög så vansinnigt långt och gjorde det även lättare att få stopp på den när den landade. Jag tror att nästan alla tyckte så.




Innan vi gick ut så bjöd Sveriges bästa golfklubb på kaffe och macka. Att det var så framgick antagligen också av mitt olästa mail men nu fick jag det klart för mig när jag satt och avnjöt den kopp jag tillhandlat mig samtidigt som jag köpte ett häfte med lunchkuponger (10 st för 800:-). När vi spelat färdigt så chansade jag på att lunchen inte ingick och betalade den med en av dessa kuponger.




Vi fick också, innan det var dags att spel golf, höra ett jättelångt anförande av Göran "Brynte" Bryntesson (vår ordförande). Trots att han gick igenom hela budgeten, organisationsplanen, presenterade alla klubbens funktionärer och mycket annat så hann han även ge bloggen en känga. Det kändes bra. Till slut så kom han på att han nog måste gå ut och göra rent sin boll som han hade spelat 852 hål (eller något sådant) med så då lämnade han över ordet till Kjelle som drog lottningen. En särskilt finess var, om jag förstod honom rätt, att man lagt ut en annorlunda lottning på nätet. Förmodligen fanns det en koppling här med Bryntes påstående att inte allt som står i bloggen är sant och ville man visa att man inte kan lita på allt man läser på nätet? Eller så berodde det på något helt annat.




Några nya medlemmar som dessutom är nya golfare valde att inte delta i tävlingen men de så glada och nöjda ut ändå. Med fikat och Bryntes tal eller bara över att få komma ut på klubben. Litet synd ändå att de inte var med eftersom ju scramble är en spelform där man utan problem kan gå på eller under par trots att man är nybörjare.




Många värmde upp och förberedde sig seriöst inför den viktiga tävlingsronden. Själv gick jag runt och irriterade folk med min kamera. Det är jobbigt nog att ta sig runt och gäller att hushålla med de krafter man har. Slå brukar man alltid får göra tillräckligt mycket när det hela väl har börjat.




Själv gillar jag scramble. Det är en spelform som har bland annat den fördelen att man sällan behöver ta hand om sina dåliga slag. Dessutom brukar jag ofta vinna, vilket är trevligt. Man skulle kunna tro att det mest är tur men enligt Brynte är det inte alls på det viset. Han säger att resultatet i golf beror på skicklighet eller otur och otur kan det ju knappast vara att man vinner.


Det var skickligt lottat idag så jag fick väldigt bra och trevliga spelkamrater. Förutom Brynte och  jag så var vi Peter och Arne. Om vi vann vet jag inte men vi gjorde i alla fall ett klart godkänt resultat och framförallt så hade vi kul (och det är ju, när allt kommer omkring, därför man spelar). Den enda egentliga motgång vi råkade ut för var att Göran blev av med sin boll (men det tog han förhållandevis bra).


Tretton hål kändes rätt lagom. Själv skulle jag gärna se fler niohålstävlingar på programmet. Nu hade jag i alla fall tid att sätta mig ned och prata litet med mina lagkamrater och äta en bit trots att jag egentligen hade ganska bråttom. Vill vi få mer aktivitet i och kring klubbhuset i samband med tävlingar (och annat spel) måste rondtiderna kortas eller (som idag) ronderna göras kortare.


Välkomna till Roslagen, Peter och Arne och alla ni andra nya medlemmar! Välkomna till Sveriges bästa golfklubb!

Leif Modins nya svingstudio



Jag minns fortfarande med fasa min första sk videolektion. När Peter (Darnell) visade mig videoinspelningen av den sving jag själv just utfört rasade alla mina illusioner om att jag kunde spela golf. Det såg avskyvärt ut! Hela den resten av den säsongen var jag djupt nedstämd och funderade allvarligt på att sälja klubborna och ägna m in tid åt något vettigt. Eller i vart fall åt något jag inte lika uppenbart saknade alla förutsättningar för.


Nå, jag härdade ut, hämtade mig och nu - åtskilliga år senare - använder jag själv närmast rutinmässigt en digitalkamera när jag och Lukas tränar. Även om verkligheten inte alltid är vacker så är det bättre att faktiskt veta vad man gör än att leva i en fantasivärld. I vart fall om man vill bli bättre på att spela golf.


Videolektioner var alltså hett för en tio-femton år sedan men nu, när man kan göra videoupptegningar med an vanlig mobiltelefon, är de vardagsmat. Den tekniska utvecklingen har gått framåt och nu kan man mäta - exakt - alla relevanta variabler när du slår ett golfslag. Det kan vara en stor hjälp såväl när man ska prova ut nya eller anpassa befintliga klubbor som när man ska fin slipa sin egen teknik. Och ännu bättre: Den modernaste utrustningen finns nu att tillgå på Sveriges bästa golfklubb!


Själv är jag sugen på att prova men det kanske, som man brukar säga, skulle bli mer information än vad jag behöver. Ungefär som den där första videolektionen. Några illusioner vill man ju, trots allt, ha kvar...

Information om restaurangens öppettider

Apropå att det inte finns någon information på hemsidan om restaurangens öppettider så fick jag, när jag i ett tidigare inlägg nämnde saken, påpekat för mig att det varit dåligt med relevant information om restaurangen på hemsidan även tidigare. Det är möjligt, men även om så är fallet så är det väl inget skäl till att inte lägga ut öppettiderna nu? Såvida det inte är en principsak eller informationen är topphemlig.


Faktum är att jag blev något förbryllad när jag verkligen letade i klubbhuset efter en liten skylt eller lapp eller någonting som angav när restaurangen är öppen men inte fann någon! Jag frågade några andra medlemmar men de hade heller inte sett någon skylt och visste inte när restaurangen öppnar eller stänger. Dessbättre var den just då öppen så jag klev helt enkelt in och frågade de trevliga damen bakom disken om saken. Hon drog litet på det men förklarade sedan att man öppnar någon gång på förmiddagen, klockan tio eller elva eller någonstans däremellan och stänger vid åttatiden. Eller sju. Beroende på vädret och hur mycket folk det är. Möjligen ännu tidigare.


Så nu vet jag och nu vet även ni som läser min blogg. Strängt taget är det, nu när jag fått klart för mig vilka öppettider som gäller, mer begripligt att informationen inte lagts ut på hemsidan (liksom att man inte gjort någon skylt). Det är öppet när det är öppet, helt enkelt, och man har ju en flagga som det står öppet på. Litet laid-back, utländskt och charmigt, typ. Inga bestämda tider. Chilla, du svälter inte ihjäl. Relaxa, du är på Sveriges bästa golfklubb. Snart får du kanske kaffe.


Med att restaurangen är öppen menade damen att mat serveras. Kaffe (och, antar jag, mackor) går att få även innan själva köket öppnat under förutsättning att någon kommit och sparkat igång kaffebryggaren. I kiosken kan man numera (åter) få kaffe (och övriga kioskvaror) vid alla tider då spel bedrivs på banan.


Så här skulle en skylt om öppettiderna kunna se ut (det är OK med mig om ni printar och klipper ut den):


RESTAURANGENS ÖPPETTIDER

FRÅN CA KL 10-11 TILL CA 19-20

Personligen tycker jag att det är rätt bra när man besöker en golfklubb (och det gäller inte bara Sveriges bästa golfklubb) att veta mellan vilka tider man säkert kan räkna med att restaurangen är öppen. Sedan kan öppettiderna vara i princip vilka som helst. Vet man så kan man planera och anpassa sig. Å andra sidan så innebär ju en skylt en, åtminstone moralisk, förpliktelse att verkligen hålla öppet när man lovat.


Några gånger har jag, när jag varit ute och rest, planerat efter angivna tider och alltså räknat med att kunna äta en bit mat innan jag startar (den ibland långa) resan hem men mötts av en stängd dörr eftersom krögaren ifråga inte ansett det vara lönt att hålla öppet ens till utsatt tid. De gångerna har jag blivit tvärsur (och dyrt och heligt svurit att aldrig mer sätta min fot på sk*tklubben ifråga). Så när man tänker efter är det kanske vettigt (särskilt om man inte har några fasta öppettider) att inte lägga ut någon information (eller sätta upp någon skylt)?


Nå, de ovan angivna öppettiderna är helt OK. Visst kunde man önska att det fanns kaffe i klubbhuset alla tider det är öppet men det är på intet sätt livsavgörande. Lunch och middag på normala tider kan man alltid räkna med att bli serverad på Sveriges bästa golfklubb.