torsdag 4 september 2014

Kommer Ryder Cup att få mig intresserad?

Det är bara att erkänna: Jag har mer eller mindre tappat intresset för golf. Att titta på hur de överbetalda proffsen i tourtävlingarna sniglar sig runt banan är MINDRE spännande än att se färg torka. Förr brukade jag följa de sk majors men inte ens de får mig att mer än gäspa nuförtiden. Det räcker gott med att läsa resultaten i tidningen när det är färdigspelat.

Jag är förvisso fullt betalande medlem i två klubbar men hittills i år har jag spelat 33 hål. Det känns ganska lagom och mest lagom var min senaste runda på Ålands GK:s sexhåls korthålsbana. I fjol spelade jag inte heller särskilt många ronder och de ronder jag spelade var mest niohålsditon. Det enda golfrelaterade inköp jag gjprt den här säsongen var när jag köpte en ny bärbag av LeMo (istället för de som hade möglat i skåpet under vintern).

Ryder Cup var förr något jag hetsade upp mig över. Det är ju i alla fall, till skillnad från tourtristessen, matchspel (även om spelarna brukar hålla samma snigeltempo och ägna sig åt samma intressedödande "rutiner" och konferenser med caddies etc etc ad nauseam innan de får iväg ett slag). Faktum är att tennis är bra mycket mer njutbart att titta på.

Jag får se om jag lyckas få upp intresset såpass att jag ids titta på RC-sändningarna och kanske inspireras att åka ut och spela några hål. I vart fall ska jag försöka komma ihåg att tömma skåpet i höst.

fredag 1 augusti 2014

REA!

Oj så fort högsäsongen tog slut! För slut måste den uppenbarligen vara även om det fortfarande är sommar och semestertider. Eller så är det någon slags realisation som pågår. Hur som helst så kan man nu, såg jag på hemsidan, spela Gamla Banan mot en greenfee om endast 250 kr!

Det viktigaste i regelboken

Ju mer man lär sig om någonting desto bättre förstår man hur begränsad ens kunskap är. Det gäller generellt men just nu tänker jag på golfreglerna. Jag tror att jag ägnat betydligt mer tid än de flesta "medelgolfare" åt att försöka lära mig och förstå golfreglerna. Det har jag haft stor nytta av. Det har även vållat mig en del vånda. Varje gång (i stort sett) som jag spelar en runda (även med erfarna och skickliga golfare) noterar jag ett antal mer eller mindre allvarliga regelöverträdelser (av vilka så gott som alla begås oavsiktligt eller av okunskap).

Hur svårt det är att följa reglerna till punkt och pricka får vi som tittar på de stora tävlingarna på TV förvånansvärt ofta erfara. Professionella spelare i världsklass gör, av och till, hårresande misstag men de är, generellt, betydligt bättre än medelgolfarna inte bara på att slå bollen utan även vad gäller regelkunskapen. Man kan därför, med goda skäl, hävda att reglerna är alldeles för omfattande och komplexa för att det ska kunna begäras att en söndagsgolfare ska lyckas följa dem till 100 % under 18 hål. Eller ens under 9 hål...

Fusk, dvs avsiktliga regelbrott i syfte att skaffa sig en ojuste fördel, ska naturligtvis aldrig tolereras och måste hanteras enligt regelboken. Påtalar man inte sådant (och anmäler sin iakttagelse till tävlingsledningen) blir man en medbrottsling till fuskaren. Men det är inte det jag nu vill tala om utan om de mer vardagliga regelmissarna.

Lika viktigt som reglerna för spelet är, och det gäller särskilt vid sk sällskapsspel (och i ärlighetens namn så bör väl de flesta "tävlingar" med handicap betraktas som sällskapsspel snarare än som tävling). Det går ju inte riktigt att jämföra den trevliga runda jag spelade i går med The Open eller ens med Roslagens GK:s KM) är vad som brukar kallas golfvett. När jag höll i de (åtminstone tillfälligt) avsomnade Höghandicaprundorna, när jag går fadderronder eller i övrigt spelar med nybörjare brukar jag lägga större vikt vid att ge dem tips om ur man förväntas uppföra sig i olika situationer än att excercera med regelboken. Att under pågående spel dyka för djupt in i regeltolkningar burkar ofelbart leda till paralys.

Ett fenomen som jag gärna skulle vilja bidra till att avskaffa är nybörjares rädsla för att göra fel. Det är, dessvärre, ett faktum att många nybrjare är rätt ängsliga för att ge sig ut på banan och spela. Särskilt byxis är de om det skulle bli aktuellt att spela med, åtminstone i deras ögon, skickliga golfare. Hur ofta har man inte på första tee eller på vägen dit hört medspelare ursäkta sig för att de är "nybörjare", "inte så bra", "du vill väl inte behöva spela med en sådan som mig" etc etc. Det är naturligtvis helt bakvänt. det bästa sättet att utvecklas från nybörjare till golfare är att spela med andra som "kan" spelet. Går nybörjare ut endast i sällskap med andra nybörjare lär de sig inte mycket om hur man spelar golf..

Det viktigaste i regelboken hittar man på sidorna 17 och 26 (i den nu gällande upplagan). Det handlar om att visa andra spelare hänsyn. Det är grunden för såväl regler som golfvett. Nybörjaren som uttrycker sin ängslan när han ska spela med mer erfarna spelare ger, strängt taget, uttryck för just hänsyn. Han är orolig över att genom sitt dåliga spel och sina misstag störa de skickligare spelarna. Av dessa bör man kunna kräva att de visar samma hänsyn mot nybörjaren. Naturligtvis bör man även i detta avseende kunna ställa betydligt större krav på den erfarne golfaren än på den som kanske just fått sitt gröna kort.

De flesta av oss (som varit med ett tag) har väl någon gång under nybörjartiden råkat ut för surgubbar (eller kärringar)  som trott sig vara "riktiga golfare" och som tagit sig rätten att genom snorkiga påpekanden om påstådda regel eller etikettsbrott - eller i värsta fall formliga utskällningar - försökt trycka ned oss i skoskaften. Det enda dessa döskallar visat är att de inte förstått någonting om spelet och dess anda. Förhoppningsvis tillhör de en utrotningshotad art. Så låt oss ta hand om varandra och visa varandra maximal hänsyn ute på banan (och gärna i andra sammanhang också)! Var juste och generös mot de nybörjare du träffar på och det även om du irriterar dig på hur de beter sig. Tänk på att om du låter dig irritera och låter detta gå ut över ditt eget spel så har du något att jobba med i din utveckling som golfare. Istället för att låta din irritation gå ut över en mindre erfaren spelkamrat så ta ett steg tillbaka, dra ett djupt andetag och koncentrera dig på det du ska göra istället för att låta dig distraheras. När du lugnat dig så kan de sedan, på ett trevligt och konstruktivt sätt tala om för honom vad det var han gjorde - kanske gick han i din puttlinje eller provsvingade när du ställt upp till din boll - som störde dig och förklara hur man förväntas uppföra sig. Men gör det så att det inte påverkar hans spel negativt! Ibland är det rätta att vänta tills efter ronden (fast gäller det något som innebär att han utsätter sig själv eller andra för fara måste man naturligtvis agera direkt) . Visa hänsyn!

De gamla medlemmar som till äventyrs störs av nybörjare och dessas agerande  på banan rekommenderas att anmäla sitt intresse av att ställa upp som faddrar så att de på ett konstruktivt sätt kan bidra till att göra Sveriges Bästa Golfklubb ännu bättre.

torsdag 31 juli 2014

Speltempo

Den enda snigel jag sprang på under dagens runda

En krånglande vrist - jag tror att det är en skada/inflammation jag ådragit mig i tennishallen vars nya golvbeläggning och jag inte är bästa vänner - gjorde att jag under de sista nio hålen av dagens rond förflyttade mig tämligen långsamt och, särskilt i motlut, illa grinande. Trots detta hade jag inga som helst problem att hålla speltempot, i vart fall inte att hålla jämna steg med mina kamrater i bollen.

Vi spelade oss runt Nya Banan på fyra timmar och några minuter (enligt Sven-Ove), höll rygg på framförvarande parti och drog ifrån bollen som startade bakom oss. Inte särskilt snabbt men klart OK för en fyrboll som spelar "tävling".

Upplevelsen bekräftade vad jag redan hade på känn, nämligen att ens fysik och hur snabbt man går har en underordnad betydelse för hur lång tid det tar att spela en rond. Tidstjuvarna är att söka på annat håll.


Back in Business

Så var årets tävlingspremiär avklarad. Det gick sådär. Hooken satt som en smäck och de gånger den inte gjorde det så slog jag riktigt tjänliga slag med lätt draw. Duffade några chippar. Skickade några wedgar till fel postnummerområde och puttade... som ett fyllo. Nå, det blev ett gäng par på kortet till slut men det berodde mest på att jag fick spela från röd tee och då är det ju som att stjäla godis från småbarn att göra par på parfemmorna bara man låter bli att slå bort bollen.

Kjell, som jag blivit lottad att spela i par med, kämpade på bra men med kuslig precision lyckades vi synka vårt spel så att vi streckade samma hål och gjorde våra trepoängare på samma hål. Sådant betalar sig illa i bästboll... 33 poäng (räknat i huvudet i värmen så det kan vara +/- en eller annan pinne) är ju inte direkt någon vinnarscore.



Bengt var som vanligt trevlig. Ända tills vi satt oss ned efter ronden. Då frågade den f*n mig, som ju varit tämligen osynlig det sista ett och ett halvt åren - om jag märkt vilken trevlig stämning det blivit i klubben. Ska man behöva ta sådant? Jag bara frågar...

Nå, jag tycker fortfarande att Bengt är trevlig och jag förstår hur hans fråga var menad. Och visst har han rätt. Nu har jag, som sagt, inte varit så frekvent förekommande på Sveriges Bästa Golfklubb under en tid (har helt enkelt inte känt något som helst sug att spela golf och då istället ägnat mig åt andra saker) men visst får man känslan av en trevlig och avspänd golfklubb när man är här.




Sven-Ove känner jag från Höghandicaprundorna för något år sedan. Han har utvecklats en hel del som golfare men får inte riktigt ihop delarna till en bra score. Desto mer imponerar hans totala entusiasm för spelet! Man behöver inte ha ett lågt handicap för att trivas och ha roligt på en golfbana.


När jag satte mig i bilen för att åka hem var det Stenson som var sommarvärd och i brevlådan låg Svensk Golf. Är eländet igång igen? Vi får se. Nu ska jag leta rätt på voltarengelen och se till min ömmande vänstervrist

onsdag 30 juli 2014

Pensionsutbetalning


I morgon ska jag göra debut i gubbgolfen och få min första pensionsutbetalning. Inte så att jag gått i pension men den gamla bloggkameran (se bilden ovan) gjorde det förra våren. Det var Lasse N som köpte den och det hade jag mer eller mindre glömt (och jag har ju inte varit särskilt synlig ute på klubben på sistone) men när jag i går ringde Lasse angående lottningen av liktåget så påminde han mig om vår oavslutade affär och lovade att ta med pengarna. En hedersprick! Det kommer att bli en av de få tävlingar jag ställt upp i och gått plus.

tisdag 29 juli 2014

Roslagen Pride

OK, jag hade ju tänkt komma ut på torsdag... men inte på det här viset! Här hoppades jag på några trevliga timmar mixed bästboll eller, i värsta fall, att damerna inte skulle räcka till... Eftersom mitt medlemskort är förlagt/förkommet och då jag inte kan erinra mig de fyra sista siffrorna så kunde jag inte logga in och kolla lottningen så jag besvärade Lasse N. Han förklarade att jag var inlottad i tävlingen men att jag ska spela med en annan gubbtjyv! Det blir första gången jag spelar mixed bästboll i ett samkönat förhållande. Känns litet queer... Hmmm... Man kanske ska spela i kilt?

Mögel!

Förresten så köpte jag en ny bag senast jag var ute på klubben. Jag hade nämligen mina klubbor (två set) stående i mitt skåp. Där hade de stått sedan jag senast ar ute och spelade (någon gång i september i fjol) och säväl bagar som headcovers befanns nu vara svårt angripna av mögel när jag tog ut grejorna. Yuck! Bara att kassera eländet, gå in till LeMo och rycka fram plasten.

Visserligen är det suveränt att vi har tillgång till en fullsorterad pro shop på klubben, inte minst när ett akut behov av nya grejor oväntat uppstår, men just det här köpet kändes aningen onödigt och detta särskilt då de bärbagar som stod i skåpet var mina favoriter. Det var PING-bagar av modeller som inte tillverkas längre utan har ersatts av nya, sämre, versioner.

Nu är förmodligen (läs: förhoppningsvis) jag den ende av klubbens medlemmar som är tillräckligt korkad för att lämna grejorna i förrådet över vintern men jag vill i alla fall utfärda en liten varning så att ingen annan råkar ut för samma sak. Det finns roligare anledningar att köpa grejor av LeMo...

Comeback?


I fjol höstas satte jag mig ned och gjorde ett överslag. Resultatet blev att jag, som medlem i två klubbar, hade kommit billigare undan om jag istället för att betala mina medlemsavgifter hade spelat all min golf mot greenfee. På Bro Hof...

Mitt synnerligen lågintensiva golfande avspeglades här på bloggen genom en motsvarande inaktivitet. I år har det inte varit bättre. Hittills har jag spelat nio hål en synnerligen blåsig dag i juni. Det gick ungefär som vanligt. Varken bättre eller sämre. Om det är upplyftande eller nedslående är jag inte riktigt klar över.

Upplyftande var att den bana jag spelade - Nya banan (eller rättare sagt den del av den som förr var vår niohålsbana) - var i bättre skick än jag någonsin spelat den förut. Greenerna var hur bra som helst men det har de ju varit förut. Det som överaskade mig var konditionen på fairway. Snyggt jobbat, Örjan & Co! Nu kanske fler av klubbens medlemmar får upp ögonen för vilka bra hål vi förfogar över på andra sidan om parkeringen?

På torsdag kanske jag gör comeback som tävlingsspelare. Formen verkar ju vara OK, i vart fall spelar jag inte påtagligt sämre än vad jag gjorde för två år sedan. Eller för fem år sedan. Träning är, tydligen, överskattat... Nu erinrar jag mig, osökt, en kommentar den gode LeMo lät undslippa sig för rätt länge sedan. För femton år sedan eller kanske ännu längre sedan. Hur som helst var det på den tiden min ambition var att bli singelhandicapare. Jag tränade intensivt och på allting, något som LeMo uppmärksammade. Exakt hur orden föll minns jag inte men det han uttryckte var att jag tränade mer än killarna i elitlaget och att det var märkligt att jag inte spelade bättre. Det borde naturligtvis ha fått en pollett att trilla ned men bättre sent än aldrig. Nu vet jag min nivå och att den är stabil. Träning påverkar den inte. Inte heller påverkas den av att jag inte tränar. Eller spelar.

Kansket i stycket ovan står för att jag är anmäld till torsdagens seniorgolf men att det är ovisst om jag kommer med. Tävlingsformen är nämligen bästboll mixed med lottade par och det lär väl vara fler damer än herrar anmälda. Vi får se om jag får dansa. Annars kanske jag gör ett nytt försök. Nästa år eller så... Då blir det säkert ett nytt inlägg här i bloggen.

Skulle det, som det så vacker heter, sk*ta sig så finns det en chans att jag i stället gör comeback på tävlingsscenen i helgen då min andra klubbs (Ålands GK) KM spelas. Jag har nämligen erbjudit mig att gå caddie åt en kompis.




onsdag 5 mars 2014

Femtioårsfirande?

I år fyller Sveriges bästa golfklubb 50 år. Det är en, för svenska golfklubbar, respektingivande ålder även om klubben närmast skulle bli betraktad som junis om den var medlem i klubben... Nu vet jag inte riktigt hur man tänkt fira och manifestera tilldragelsen eller när man tänkt börja med det. Kanske tänker man vänta till något visst datum? Tex när det konstituerande mötet hölls? Eller så har man bara inte riktigt vaknat efter vintersömnen. Personligen tycker jag att det gott kunde stå på hemsidan att klubben jubilerar i år. Trots allt är vi ju distriktets nästnästäldsta klubb (bara Uppsala och Sigtuna är äldre).

onsdag 19 februari 2014

Vår?

Det känns nästan som om våren är på väg. Väl tidigt, kan man kanske tycka, men jag klagar inte. Snart är det cykelbart och då kanske man skulle laga höstens sista punka och trampa ut till Sveriges bästa golfklubb och se efter om klubborna står kvar i skåpet och hur de i så fall har övervintrat? Kanske det. För det blir nog litet golf den här säsongen också.

torsdag 30 januari 2014

Ny golfhall?

Oxenstierna - inte Alexander utan Axel - lär till vår stads grundare ha sagt: "Vet du icke, min son, med hur litet förstånd världen styrs?" Det var ett riktigt påpekande och det hade varit lika riktigt i dag, såväl vad gäller världen i stort som vad gäller vår lilla stad. För de intelligensaristokrater som länkar Norrtäljes öden tycks ju ha gett sig blanka f*n på att slå ut stadskärnan eller i vart fall att förvandla den från en levande småstad till något slags glorifierat äldreboende omgivet av köplador vid infarterna. Något att begrunda ett supervalår som detta...

Nå, inget ont som inte har något gott med sig, den enes död osv osv. Nu när var och varannan butikslokal i stadens centrum gapar tom finns det tydligen möjlighet för klubben att hyra en centralt belägen sådan att nyttja som golfjhall. Det låter ju höra sig. Dock förutsätter förverkligandet av detta projekt att tillräckligt många frivilliga anmäler sig för tjänstgöring med uppgift att ta emot besökare, svara för ordningen och annat liknande. Det kan väl inte  vara något problem i vår klubb där väl över hälften av medlemmarna är pensionärer? 

tisdag 28 januari 2014

Starkt jobbat!


Martin är ett golfpedagogiskt geni. På något annat sätt kan jag inte förklara att han på en kvart fick ordning på mitt wedgespel (eller i vart fall lyckades få mig att tro att jag hade ett fungerande wedgespel och det räcker långt...). Dessutom är han en hyvens grabb i största allmänhet, alltid med glimten i ögat, en skön humor och ett klädsamt skägg. Klart att han ska belönas! Starkt jobbat, prinsen!