torsdag 26 juli 2012

Ännu en runda


Himla tur att Höghandicaprundan finns, annars skulle jag antagligen inte spela någon golf alls. De senaste tre veckorna har det varit mycket cyklande, en del abborrfiske, en hel del jobb, mycket trevligt och litet golf. Sex hål, för att vara exakt. På tre veckor. Två hål per vecka. Fast i kväll blev det hela nio hål. Vi spelade fyrboll (bästboll) match. Vad vi spelar nästa torsdag vet jag inte. Bara att.




En himla fin kväll var det också. Och fortfarande så ljust att jag kunde cykla hem utan lyse på hojen (fast det var på håret och alldeles för långsamt spelades det).


En ros till alla medverkande, oavsett handicap!



fredag 20 juli 2012

Uppmärksamhet

Egentligen så är det ganska enkelt. Eller borde vara det. På en golfbanan spelas det golf. befinner man sig på eller alldeles intill en golfbana så måste man vara uppmärksam. Hur man kan stå eller sitta på en bra plats på en golftävling (dit man förmodligen betalt inträde) utan att ha koll på spelet upphör aldrig att förvåna mig men folk har väl huvudet lika mycket under armen när de är åskådare som när de själva spelar. Eller lallar runt på banan.

På banan igen


I går blev det nystart på Höghandicaprundan. Fyra deltagare spelade foursome match. Vad det blir på torsdag? Tja, det får vi se då.


torsdag 19 juli 2012

The Open

Ni som inte har Viasat eller BBC Sport kan, via nätet, följa tävlingen här.

Partävlingar och handicapmygel

Ett trist fenomen inom golfen är att det alltför ofta, när fråga är om partävlingar med handicap och attraktiva prisbord eller till finalspel maskerade prisresor till värden som vida överstiger vad som är tillåtet enligt amatörbestämmelserna, dyker upp par som gör, i förhållande till sina handicap, misstänkt bra resultat. Ibland handlar det om relativa nybörjare som är på väg ner i handicap och som får allt att stämma men ofta rör det sig om erfarna golfare som specialiserat sig på just partävlingar (och som i just sådana tycks spela i en helt annan division än vad deras handicap ger anledning att förmoda).


I Sveriges bästa golfklubb hade vi, för något år sedan, en incident  i en av en biltillverkare sponsrad tävling där ett par greenfeespelare vann stort. Herren i paret hade, på egen begäran, blivit rejält höjd av sin hemmaklubbs handicapkommitté efter att, enligt egen uppgift, hållit uppe med spelet ett tag. Exakt på vilket underlag höjningen beslutades vet jag inte men enligt skickliga golfare för vilka jag har förtroende så spelade han i tävlingen snarare bättre än sämre än det handicap han haft före höjningen. En av ledamöterna i vår handicapkommitté gjorde an anmälan om saken till förbundet men den föranledde ingen egentlig åtgärd.


Nu är det naturligtvis helt åt skogen med dyra priser/prisresor i handicaptävlingar och det man från förbundshåll borde göra är naturligtvis att helt ta avstånd från sådana. Det kommer förmodligen aldrig att ske. Därför kommer vi att få fortsätta att leva och spela golf i en värld där det finns materiella incitament till handicapmygel.


I ett uppmärksammat fall för ett eller två år sedan hade en spelare som själv var handicapansvarig i sin klubb höjt sitt handicap rejält varpå han och en kamrat åkte land och rike runt och bla kvalificerade sig till ett finalspel i Thailand (eller var det nu var). Sådana möjligheter till fusk är det inte många som har men vårt svenska golfförbund har, oklart varför, bestämt att vi här i landet (åtminstone vi i handicapgrupp 2-5) ska få spela ett obegränsat antal handicapgrundande sällskapsronder. Varför förbundet anser att det ska vara möjligt att utan egentlig kontroll höja sitt handicap mellan tävlingstillfällen är obegripligt.


Vad kan då vi som inte vill fuska göra? Ska vi börja att höja våra handicap så mycket vi hinner på sällskapsronder för att kunna vara med och konkurrera? Nja, även om man skulle kunna tro att det är vad förbundet anser vara meningen så ställer inte jag upp på det. Däremot så bör vi nog vara mindre tillitsfulla och inte dra oss för att - till berörd handicapkommitté och tävlingsledning - anmäla misstänkta fall av handicapmygel. Det är naturligtvis något man drar sig för och erfarenheten talar för att det i slutänden inte leder någonvart men det bör ändå göras.


Vill du läsa EGA:s handicapreglemente så finns det här. En diskussion om ett känt par (misstänkta) handicapmyglare och en eldsjäls försäk att få någon att stoppa deras framfart kan du ta del avr.







I fjol

För idag ett år sedan såg det ut så här på niohålsbanan. En av säsongens mäktigaste regnskurar...

Femboll


När man ser fem spelare på samma hål så brukar det vara en tvåboll som går igenom en treboll men igår såg jag faktiskt en femboll. Fast de fem spelarna hade bara två bagar. De verkade ha jätteroligt. Dessutom spelade de hyfsat snabbt och hindrade ingen. Kul att de var ute och spelade golf i det vackra vädret!

Dags igen!

Nu är ruffarna så där sanslöst vackra igen

I torsdags blev det, eftersom ingen kom, ingen höghandicaprunda så jag åkte hem och tog hand om gäster istället. Därmed blev det heller inge golf den veckan för min del så när jag i (går) eftermiddags gick sex hål så var det första gängen sedan jazzfestivalen som jag spelade. Hoppas verkligen att det blir bättre uppslutning - och golf - i kväll!


Åtminstone en av svarthakedoppingungarna i Johandammen har klarat sig

torsdag 12 juli 2012

Trekampen 2012

Nu vet jag hur det gick. Att Aura (Åbo) skulle vinna var naturligtvis självskrivet. Det är alltid hemmaklubben som vinner. De två klubbar jag själv är medlem i kom alltså tvåa respektive trea. Den sistnämnda placeringen  belades av Sveriges bästa golfklubb.

onsdag 11 juli 2012

Viktigt meddelande - vi kör som vanligt!


Det har, som vanligt, varit hektiskt för mig i juli. Jag både jobbar och är ledig men dygnet har fortfarande bara 24 timmar. Förra veckan ställdes Höghandicaprundan in men (meddelas till undvikande av alla eventuella missförstånd) i morgon kör vi igen! Det är bara att komma!

tisdag 10 juli 2012

"Inga kommentarer"

"Inga kommentarer" hör man ofta från politiker eller andra som inte på ett snyggare sätt kan ducka en fråga de inte vill eller kan besvara. Här på bloggen står samma sak att läsa efter de allra flesta inläggen. Litet förvånande, faktiskt. 

Trampa på!


Nu har jag cyklat av mig det värsta. En liten tur till en jazzfestival i Finland. Om bara väderlek och jobb medger så kanske det blir litet golf i veckan. Man kan ju alltid trampa ut till klubben (även om det känns aningen futtigt som cykeltur betraktat).


Undersökningen om rondtider gav ett klart resultat. En betydande majoritet tycker att fyra timmar är en absolut maxgräns för hur lång tid en runda får ta. En smula överaskande med tanke på hur ofta det tar betydligt längre tid men det är ju, dessvärre, så att det är sniglarna som sätter tempot. Är det en boll på banan som håller femtimmarstempo så hjälper det inte att de släpper igenom en boll på varje nia. Alla utom de lyckliga genomsläppta tvingas acceptera femtimmarstempot. Ska man använda genomsläpp så ska man släppa alla snabbare bollar (vilket innebär att en långsam boll egentligen ska stå vid sidan tills den kan återuppta sitt spel utan att hindra någon) men så fungerar det inte i praktiken. Snarare är det så att genomsläpp alltför ofta fungerar som ett alibi för långsamspelarna. Nej, det enda hållbara är att få alla att hålla ett vettigt tempo.


Det långsamma spelet uppmärksammas i Bryntes senaste ordförandebrev:


Ett problem vi har, är att det börjar sprida sig att det går så långsamt att spela på våra banor. Ibland har vi rondtider på över 5 timmar. Detta är allvarligt men enkelt att förbättra:

 Var förberedd när det är din tur att slå
 Hjälp varandra att se vart bollen tar vägen
 Om ni skall leta efter er boll släpp igenom bakomvarande boll efter 30 sekunder från det att ni börjat leta
 Ni spelar snabbt om ni får vänta ofta, får ni aldrig vänta spelar ni inte så fort. 
 Var tidseffektiv, vilket gör att ni inte känner er jäktade!


Jag tror, att det är viktigt, att vi hjälper varandra på ett positivt sätt under en golfrunda. Under 
sommaren kommer jag, att försöka hjälpa er, så att spelet går snabbare och effektivare utan att det skall upplevas som jäktigt.


Det är bara att önska Brynte lycka till i hans försök att hjälpa de långsammare av oss att få upp farten. Fast i beaktande av hur lätt det faktiskt är att spela snabbt - om man vill - så tror jag att det mest handlar om en attitydfråga. Vissa vill helt enkelt inte spela i fyratimmarstempo eller snabbare. Tvärtom trivs de med att masa sig runt banan i sengångartakt. Kunde man få dem att tänka om så vore det naturligtvis bra men i realiteten så tror jag inte mycket på det. 


Vill man verkligen få kortare rondtider så måste man nog, dessvärre, vara beredd att ta till annat än lämpor. Exempelvis så kunde man stipulera en maxtid med kontrolltider efter vissa hål och sedan sätta kraft bakom orden genom att helt enkelt ta de bollar som inte klarar maxtiderna av banan. En annan idé är att släppa ut dem som vill spela snabbt på morgontiderna, de som vill spela hyfsat snabbt under resten av förmiddagen och de som vill ta mer än fyra timmar på sig efter lunch. På bollrännetiderna skulle man, i så fall, endast tillåta tvåbollar/foursomepartier. 


Jag beklagar att citatet ur orförandebrevet ser litet lattjo ut men det blev så när jag kopierade det...

onsdag 4 juli 2012

Stolpe


Vi som är hemmaspelare vet ju väldigt väl var det förrädiska vattenhindret till höger om andra hålets fairway ligger men när man ska slå sitt andraslag så är det blint. Nu kan dock ingen uppmärksam golfare missa hindret (eller missa att det finns) längre för nu visar en rejäl röd stolpe att och var det finns. Bra!


tisdag 3 juli 2012

Varning för älg!



Bloggen har tidigare avhandlat de mer eller mindre tama älgar som ogenerat rör sig på och intill våra banor men nu har det på kort tid inträffat åtminstone två incidenter som varit litet spännande för att inte säga riskabla. För cirka en vecka sedan höll jag själv - på cykel - på att krocka med en älg i nerförsbacken vid Pitan. På racerhoj och när det är litet grus på asfalten är det en aning känsligt att bromsa så jag satsade på att styra förbi besten. Så i helgen fick jag mess från min gode vän Fredrik som påstod sig ha blivit jagad av älgar på banan...