Jag har närt en huggorm vid min barm!

Grabben är ju värre än vad jag själv är! I går spelade vi en ny match (samma bana, samma villkor men om fyrtio spänn). Efter att jag, med  min järnfyra, lagt utslaget i vassen på andra sidan dammen tittade Lukas på mig, log litet skevt, skakade på huvudet och sa: "Tror du verkligen att du ska nå den flaggan med en järnfyra? Det är ju vad jag slår..." Järnsexa. Tänk att man fortfarande går på sådana där enkla (och gamla) knep. Fast jag vann. I särspel. Men då slog jag en järntrea.