Tack, Martin!

Martin vid bardisken i färd med att reglera ännu ett förlorat bet...

Mitt spel den här säsongen har inte varit mycket att hänga i julgranen. Eller att skriva (hem) om. Men en sak har förbättrats. Jag slår betydligt bättre wedgeslag. Jag kan nu slå några olika varianter och är nästan alltid rätt i längd. Däremot ligger bollen sällan i hålkoppen utan brukar stanna en bit vid sidan om, men den detaljen jobbar jag på...


I går letade jag, efter att ha slagit en låg, spinnande, pitch mot åttans green och fått bollen att landa och stanna på den övre platån (vi är nu på niohålsbanan), länge förgäves efter det nedslagsmärke jag visste att det fanns där, någonstans. Slutligen hittade jag det en och en halv meter bortom bollen som alltså hade spunnit tillbaka. OK, visserligen var greenen rätt mjuk men den var i alla fall plan där slaget hade landat. Tidigare har jag bara lyckats få bollen att "spinna" tillbaka när jag landat den i motlut.


När jag lagat märket sände jag Martin en tacksam tanke. Den wedgelektion han gav mig i somras var verkligen guld värd och även när jag hängde på SommarFriskisen fick jag en del bra tips. Seriöst.


När tog du en lektion senast? Många verkar vara mer rädda för att gå till pron än vad de är att gå till tandläkaren...