Alla har vi väl upplevt att det går långsamt, alldeles för långsamt, på banan? Ronder när vi fått ägna mer tid åt att vänta än åt att spela. Ronder när vi, om det inte var tävling, valt att kliva av efter tretton hål. Eller kanske rentav tvingats att kliva av efter tretton hål eftersom det hunnit bli för mörkt att fullfölja rundan.
Min uppfattning är att långsamt spel är det absolut största problem vi har att brottas med inom golfen. Glöm snömögel, strunta i dåligt klippta greener, bry er inte om folk som gapar och lever om på banan eller som klätt sig som för en dag på badstranden. Det och mycket annat är småsaker, sådant man kan sätta sig över, men långsamt spel är ett hot. Och det är inte jag som säger det. I vart fall inte bara jag. Här är ett exempel ur den internationella debatten. Jag håller med mr Tait om varje ord, varje punkt och varje kommatecken.
Men vad är då långsamt spel? Det har gjorts åtskilliga intressanta undersökningar. Den här sätter fingret på en öm punkt, nämligen att de flesta anser sig själva vara snabba samtidigt som de flesta anser att de flesta andra är långsamma. Det är, som Dundertåget mycket riktigt påpekat, alla andras fel. Och alla har vi naturligtvis synpunkter på vad alla andra skulle kunna och borde göra för att spelet ska gå snabbare.
Det är skitsvårt att ändra på andra. Det är hyfsat svårt att ändra på sig själv men det är i alla fall lättare. Låt oss därför, var och en, nu (snart) när vi äntligen får komma ut på banan igen göra vad vi kan för att spela snabbare. Jag lovar att göra vad jag kan.
Men vad är då snabbt, eller långsamt, spel? För ungefär nittio år sedan, när allt - bilar, tåg, flygplan - gick bra mycket långsammare än idag så klagade man över att vissa matcher i de skotska amatörmästerskapen tog så orimligt lång tid som tre timmar eller mer. Idag tycker många att det gått snabbt när en runda går på dryga fyra timmar. Visserligen är det mesta relativt men här anas en attitydförskjutning. Förr var det normala (och naturliga) att man spelade i tvåbollar, dvs att två bollar var i spel oavsett om man var två, tre eller fyra spelare i bollen. Det var också så att den vedertagna spelformen var matchspel. Nu är, dessvärre, normen fyrbollar och slagspel. Så länge vi inte ändrar vårt sätt att förhålla oss till dessa fundamenta är det naturligtvis en utopi att hitta tillbaka till normala rondtider på tvåochenhalv timme men fyra timmar är fortfarande långsamt.
Vad är det, förresten, för fel i att spela foursome match när vi går ut en lör- eller söndagförmiddag? Det är det absolut förnämsta spelform som finns. Tänk om Sveriges bästa golfklubb kunde profilera sig som en klubb där man självklar spelar match, där foursome inte betraktas som en kuriositet och där spelet går snabbt? Så som det var tänkt från början.
Det vore väldigt kul om någon ville kommentera just det här inlägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar