onsdag 3 augusti 2016

Sic transit gloria mundi

En golfklubb är inte bara en bana (eller några banor) utan även (framförallt) ett ställe där medlemmarna och likasinnade kan träffas för att ägna sig åt och tala om sitt delade intresse. Det senare kan man lämpligen göra i eller vid klubbhuset och gärna i samband med intagande av något ät- eller drickbart.

Länge hade Sveriges bästa golfklubb underbart rustika bord och bänkar i ek (som jag vill inbilla mig växt här). Jag minns en sk städdag för nu säker decennier sedan då jag stod och körde bandslip i säkert sex timmar (hade inte mycket känsel i händerna den kvällen...). Jobbigt är det att underhålla sådana klenoder. Ungefär som att ha en träbåt. Så nu har vi istället skittråkiga made in China, loungemöbler i plastrotting.

Fast det är väl så folk vill ha det. Det kallas ibland utveckling och ses som något bra. Själv tycker jag att en persimmondriver är så mycket vackrare, skönare och roligare att spela med än de moderna plåtklubborna, men det är jag ganska ensam om. Så det är väl ingen mer än jag som blir tårögd när de ser de fina gamla ekborden ligga bortslängda vid Sved?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar