Dagens prestation?

Var det Tommy Karlsson, med fyra birdies (!), som gjorde dagens prestation? Var det han som vann?


Trots att jag var med (och förmodligen, men det vet jag inte heller säkert, placerade mig sist) så vet jag inte hur tävlingen slutade. I princip så tycker jag att man ska stanna och vara med (och applådera) på prisutdelningen när man deltagit i en tävling. Det är vanligt golfvett. Men det får finnas gränser.


Golf ska - så står det faktiskt i regelboken - spelas i ett raskt tempo och utan uppehåll. Det är utan tvekan den regel det syndas mest mot (och här är proffsen överlag urusla förebilder). Jag tycker inta att det är acceptabelt att vissa tycker att de kan ta sig rätten att spela avevärt mycket långsammare än alla andra på banan. Att de tvingar bakomvarande stå och vänta eller, som idag, låter kamraterna sitta i över en halvtimme (och hur lång tid det tog innan sölbollen var inne vet jag inte heller men jag såg inte en skymt av den när jag efter att ha fått nog gick till min bil på parkeringen.


En halvtimme extra på nio hål är en timme över arton hål. Fyrtiofem minuter är, omräknat på samma sätt, en och en halv timme. Det håller inte. Kanske är jag tuffare (eller mindre hänsynsfull) än Ernie Els men jag kommer att säga ifrån. Jag struntar i om de jag spelar med tycker att det är otrevligt om jag ber dem att skynda på. Det är i så fall inte mer än rätt. Jag tycker att det är otrevligt att behöva spela långsamt eller att stå eller sitta och vänta på självupptagna slöfockar.


Annars så var det en trevlig lördagförmiddag och ingen blev inlåst. Och när jag tänker efter så tror jag att det var Herbert som stod för dagens prestation. Han kom nämligen ut och hjälpte Ann och Örjan att skotta snö och hacka is på greenerna. Vi andra får en ny chans i morgon. Örjan skulle vara ute runt niotiden. Själv tänker jag hänga på (och det där med att hitta torrt gräs på niohålaren att träna ifrån är ändå bara att glömma).


Vi ses?