Vår artonhålsbana har inte förändrats (förlängts) särskilt mycket sedan den lades ut och lämpar sig väl för spel med riktiga träklubbor (särskilt som dagens bollar ger längre slag än de som fanns att tillgå för några decennier sedan) och det både låter och känns mycket trevligare att träffa bollen med ett klubbhuvud av trä en med en plåtburk. Sedan är de ju så fina att se på, träklubborna. En gång fick jag uppleva hur en dam i samma boll inte kunde lägga band på sig utan impulsivt sträckte fram handen för att smeka min driver. Hon såg litet generad ut men sa något om att hon helt enkelt var tvungen att känna på den. Jag förstod henne. Alla bör unna sig sådant. Vem som helst får (faktiskt) ha vackra klubbor i sin bag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar